Stiftelserna oroliga för svenska språkets framtid i huvudstadsregionen – Ny utredning kartlägger hur framtidsutsikterna ser ut

I dag lanseras rapporten ”Fyra perspektiv på svenskans framtid i huvudstadsregionen”, framtagen av journalisten Jens Berg i samarbete med samhällsanalytikern Mikko Majander. 

— Vi vill säkerställa att det är möjligt att ha en välfungerande och god vardag på svenska i Helsingfors även om 30 och 100 år, kommenterar Stiftelsen Tre Smeders ordförande Marcus Rantala beslutet att finansiera utredningen.

Utredningen har initierats och finansierats av Stiftelsen Tre Smeder, Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla och Helsingestiftelsen, och gjorts av Tankesmedjan Magma. Rapporten lanseras med en gemensam presskonferens i Helsingfors under onsdagen samt digitalt.
– Jag är glad över att stiftelserna tillsammans genom denna rapport fortsätter sitt samarbete för att främja svenska språket i huvudstadsregionen. Utredningen är ett stöd och välkommet diskussionsunderlag för våra stiftelser då vi utvecklar idéer för gemensamma framtida projekt och satsningar, säger Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankullas styrelseordförande Christina Gestrin.

Rapporten analyserar hur det svenska språkets ställning förändras i huvudstadsregionen i takt med den stora demografiska förändringen som sker. Medan antalet svenskspråkiga invånare i huvudstadsregionen ligger i stort sett på en oförändrad nivå, fortsätter andelen att minska. Samtidigt växer antalet invånare med andra modersmål än finska och svenska snabbt. I detta nya språkliga landskap aktualiseras frågor om svenska språkets framtida relevans, de svenskspråkiga skolornas elevunderlag och integration på svenska.

– Stiftelsen Tre Smeder arbetar för ett Helsingfors där det svenska språket är levande och har en självklar plats. Vi har finansierat denna utredning för att få fram tydlig fakta, och konkreta åtgärdsförslag, som kan trygga det svenska språkets framtid i huvudstadsregionen. Rapporten blir ett viktigt verktyg i vårt långsiktiga strategiarbete när vi väljer våra prioriteringar och fokusområden för att åtgärda och förebygga de utmaningar och problem som lyfts upp i rapporten, berättar RantalaRapporten lyfter upp såväl utvecklingsförslag som konkreta bevis på en huvudstadsregion där tvåspråkigheten mestadels fungerar på ett teoretiskt plan, men när teorin ska omsättas till praktisk handling tenderar språkfrågor fortsatt att bli politiskt laddade.

– Alla som vill se en stark svenska måste fundera på hur de kan påverka språkets framtid. Det gäller både i politiska val som och oss som stiftelse när vi beslutar om bidrag. Som den minsta svenskspråkiga gruppen i huvudstadsregionen behöver vi i Vanda fatta genomtänkta beslut för att säkra en levande svensk vardag även i framtiden. Den här rapporten ger oss de faktiska insikter som krävs för att veta var arbetet ska börja, kommenterar Ralf Asplund, styrelseordförande för Helsingestiftelsen.